Uppsala högar: uppsala museum
Uppsala högar:
Gamla Uppsala
Se alla bilder — Framför mig har jag platåerna, men de ser mest ut som gräsbevuxna kullar. Man får inte känslan av ett palatsområde, säger hon. Men så tar hon fram den iPad som museet lånar ut till intresserade besökare och på skärmen dyker samma plats upp, med den skillnad att man ser hur stället såg ut på talet. Tekniken kallas augmented reality, förkortat AR, som kan översättas med förstärkt verklighet. Nu återtas platsen av förhistorien, utbrister Linda Klementsson och visar upp det tio meter höga huset på skärmen, samtidigt som hon tar ett kliv framåt in i hallens mörka förrum. Efter ytterligare några steg är hon inne i den stora festsalen. Väggarna är vitkalkade och prydda med bonader och sköldar. Och här, här sitter drottningen på en tron, berättar Linda Klementsson medan hon går fram på platån. Med "paddan" framför sig träder bilden av Gamla Uppsala fram, som det såg ut runt år e. Men ännu häftigare är så klart en Virtual Reality-upplevelse, där man sätter på sig en mask och kan vandra in i en tredimensionell värld.
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. Flygbild över gamla Uppsala. Gamla Uppsala fornlämningsområde sett från gravfältet vars större högar i vänster bildkant ligger i närheten av kungshögarna. Bortom kungshögarna skymtar kyrkan bland trädtopparna, till höger syns den låga, flata, tingshögen och i höger bildkant, museet. Detta dramatiska träsnitt från talet visar Gamla Uppsala fornlämningsområde ur samma vinkel som ovan. Där finns bland annat Uppsala högar och Gamla Uppsala kyrka , som har varit både domkyrka och ärkebiskopssäte. Gamla Uppsala, som i talets kamerala källor anges som Upplands största by räknat efter mantal , är idag en del av tätorten Uppsala , en stadsdel tillhörande Norra staden. Nyby och Nyby gård ligger i Gamla Uppsala socken och har historiskt sett tillhört Gamla Uppsala men sedan det byggdes radhus och lägenheter där ses de som ett eget bostadsområde.
Gamla uppsala högar promenad
Restaurang Odinsborg Fornminne Besöksmål Under järnåldern fanns ett rikt och välutvecklat samhälle omkring Uppsala högar. Här låg en kungsgård och här samlades svearna för att dyrka sina gudar. Platsen behöll sin betydelse som religiöst centrum långt efter att Sverige kristnats. Länge levde myten om att högarna i Uppsala innehöll lämningarna efter gamla hednagudar. Andra trodde att högarna var naturliga kullar. Utgrävningen visade att högen verkligen var en grav. Fast några storslagna fynd blev det inte: några brända ben och fragment av gravgåvor. Gravarnas gåta Man vet inte vilka som begravdes i Uppsala högar. Att det var viktiga och upphöjda personer är i alla fall säkert. I Östhögen fanns bland annat resterna av en hjälm samt fragment av guldföremål. I Västhögen hittade man bland annat rester av en duvhök, antagligen en dresserad jaktfågel. Sådana var vanliga bland dåtidens absoluta överklass. Stor bosättning på talet Det som hittades i gravarna var några av de få kvarvarande lämningarna efter en stor bosättning.
Uppsala vikingatiden tempel
Bortom kungshögarna skymtar Gamla Uppsala kyrka bland trädtopparna och till höger syns den låga, flata, Tingshögen. Gamla Uppsala fornlämningsområde i folkmun kallad Gamla Uppsala högar är det samlade begreppet för de monumentala storhögar , gravfält och andra fornlämningar som finns vid Gamla Uppsala. Totalt anses området ha innehållit mellan 2 och 3 gravar. Området har grävts ut i omgångar sedan talet , med större utgrävningar under talet , talet , talet och talet. Kungshögarna Illustration av Arthus Bertrand före Kungshögarna med Gamla Uppsala kyrka i bakgrunden, Utgrävningen av Västhögen Mitthögen och Östhögen med Gamla Uppsala kyrka i bakgrunden. Vintersport på Kungshögarna, tal. Gamla Uppsala museum ligger sedan år intill fornlämningsområdet. De tre största gravarna kallas Kungshögarna. De har tidigare tillskrivits gudarna Oden , Tor och Frej. Birger Nerman argumenterade för att de tillhörde tre sveakungar som nämns i Ynglingatal — Adils , Aun och Egil.