Sjukvårdens utveckling i sverige: socialtjänstens historia och utveckling
Utveckling av medicinsk kunskap styr organisation av sjukvård
Läkarna anger flera allvarliga problem. Den gemensamma nämnaren är dålig personalpolitik och att styrningen av sjukvården bygger på felaktiga grunder. Även bristen på vårdplatser, för lite resurser och dåliga it-system. Två av tre läkare anser att utvecklingen inom svensk sjukvård går åt fel håll. Här följer deras svar på vad det innebär. Det råder ständig brist på tid för att möta patienter, för reflektion och vidareutbildning. Resultatet: allt fler väljer att lämna yrket. Löneutvecklingen för den som stannar på sin arbetsplats är i det närmaste obefintlig jämfört med den som byter arbetsplats ofta eller blir hyrpersonal. Felaktig styrning Här menar man att styrningen dikteras av ekonomiska modeller hämtade från tillverkningsindustrin. Vården måste styras av människor som har medicinsk kunskap och inte som nu med administration och ekonomi som ledstjärnor. Många menar också att den administrativa bördan har ökat för läkare. Det tillsammans med dåliga it-system blir ytterligare ett stresspåslag som påverkar arbetsmiljön.
Sjukvård 1800-talet
Förord Sverige deltar sedan i en årlig internationell jämförande undersökning av hälso- och sjukvården, för att öka lärande mellan länder och ge underlag till förbättrat beslutsfattande inom sektorn. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys Vård- och omsorgsanalys har sedan i uppdrag av regeringen att genomföra och redovisa den svenska delen av IHP-studien. IHP-undersökningen för undersöker vuxnas upplevelser av hälso- och sjukvården. Arbetet vid Vård- och omsorgsanalys har gjorts av projektledaren Peter Nilsson, analytikern Agnes Lindvall, utredaren Cecilia Dahlgren och praktikanten Julia Belcastro. I arbetet har även projektdirektören Åsa Ljungvall deltagit. Statistiska centralbyrån SCB har på uppdrag av Vård- och omsorgsanalys genomfört den svenska datainsamlingen. Vård- och omsorgsanalys vill rikta ett varmt tack till alla som har besvarat enkäten. Vår förhoppning är att rapporten kan fungera som ett underlag för att förbättra svensk hälso- och sjukvård.
Vård och omsorg historia i sverige
Redan publicerade IHE en rapport om sjukvårdskostnadernas utveckling och bestämningsfaktorer, och nu snart 40 år senare presenteras en ny rapport. Syftet med denna rapport är att beskriva utvecklingen av hälso- och sjukvårdsutgifterna i Sverige över tid, samt kompletterande statistik som kan bidra till förklaringar av förändringarna. I rapporten presenteras också jämförande statistik för ett antal andra länder. Utgifterna för hälso- och sjukvård motsvarade miljarder kronor år Över tid har hälso- och sjukvårdsutgifternas andel av BNP i Sverige ökat från 5,5 procent år till 11,0 procent år Antalet sysselsatta läkare och sjuksköterskor har också ökat, medan antalet vårdplatser har sjunkit markant sedan I jämförelse med andra länder utgör hälso- och sjukvården en relativt hög andel av BNP i Sverige, medan både Frankrike och Tyskland ligger något högre. Sverige har också relativt många läkare och sjuksköterskor per 1 invånare jämfört med andra länder, medan Sverige har relativt få vårdplatser per invånare och ett lågt genomsnittligt antal vårddagar vid sjukhusvistelse.
Sjukvårdens utveckling i sverige:
Vården ur befolkningens perspektiv
Print Huvudbudskap Den medicinska kunskapsutvecklingen har genomgått stora förändringar under de senaste 50 åren och påverkat arbetsfördelningen mellan sjukhusvård och primärvård. Från en vårdorganisation som arbetade med medicinskt omhändertagande och osäkra behandlingsinsatser vid sjukhus har vi i dag en organisation som baseras på botande och förebyggande åtgärder utanför sjukhus. Rationalitetsproblem uppstår när moderna ekonomiska styrinstrument tillämpas på medicinska problem som inte är mogna för det och när väldefinierade medicinska tillstånd med hög kunskapsnivå styrs i feodala organisationsstrukturer; strukturer som passar bäst för att styra medicinska problem på låg kunskapsnivå. Den medicinska kunskapsutvecklingen har genomgått stora förändringar under de senaste 50 åren och påverkat arbetsfördelningen mellan sjukhusvård och primärvård. Flera vårdorganisatoriska reformer har ägt rum under denna tid. Ansvaret för allmänläkarverksamheten övertogs av landstingen från staten År hade Sverige högst andel slutenvårdsplatser i Europa.