Pedagogisk kartläggning gymnasiet: pedagogisk kartläggning skola
Pedagogisk utredning och kartläggning
Pdf, 26 kB, öppnas i nytt fönster. Pdf, 26 kB Steg 1D. Sammanfatta kartläggningen När kartläggningen är genomförd gör ni på skolan en sammanfattning av det som framkommit. Det kan vara lämpligt att den som håller ihop utredningen även ansvarar för arbetet med sammanfattningen. Underlaget använder ni för att i steg två göra en analys av vad skolan behöver arbeta med och förändra i elevens skolsituation för att möta elevens behov av stöd. Sammanfattningen bör dokumenteras skriftligt. Sammanfatta och dokumentera till exempel: hur kartläggningen av skolsituationen gått till, och vilka metoder och underlag ni har använt och vem som gjort vad i arbetet informationen om hur eleven uppfyller betygskriterierna eller kriterierna för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas i aktuella ämnen, ämnesområden eller kurser resultat av tidigare extra anpassningar och eventuellt särskilt stöd övrig insamlad information som har betydelse för utredningen på skol-, grupp- och individnivå informationen från elev och vårdnadshavare informationen om hur situationer ser ut när det fungerar för eleven informationen om hur situationer ser ut när svårigheter uppkommer för eleven.
Extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram
Så här kan du använda bloggen Utreda behov av särskilt stöd — hur kartlägger man? Vem kartlägger? I tidigare blogginlägg har jag beskrivit arbetsgången från det att någon uppmärksammar att en elev riskerar att inte utvecklas i riktning mot kunskapskrav eller kunskapsmål läroplanens övergripande mål eller på något sätt uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Första fasen innebär att direkt undersöka organisationen omkring eleven för att se om något behöver förändras i lärmiljön. Andra fasen innebär att sätta in extra anpassningar eller att utreda behov av särskilt stöd. Tredje fasen innebär att följa upp hur det går för eleven med de förändringar som har gjorts. Nu tas beslut om någon av dessa vägar framåt: Ledning och stimulans eller ännu fler eller intensivare extra anpassningar eller anmäla behov av särskilt stöd Fjärde fasen innebär att utreda behov av särskilt stöd. Detta görs genom att någon, lärare, vårdnadshavare, eleven själv eller annan skolpersonal uppmärksammar att det behöver utredas.
Frågor till vårdnadshavare vid pedagogisk utredning
Det kan förekomma att en elev vid tillfället för bedömning uppfyller de betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas, men uppvisar andra svårigheter som gör att skolan av olika skäl bedömer att eleven längre fram under skoltiden kan få svårigheter att nå kommande kriterier. Även i en sådan situation ska rektorn se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Det kan till exempel handla om en elev med en funktionsnedsättning, psykosocial problematik, psykisk ohälsa, svårigheter i det sociala samspelet, koncentrationssvårigheter eller upprepad eller långvarig frånvaro. Källor: 3 kapitlet 7 § skollagen samt Kommentarer till Skolverkets allmänna råd om arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram, sidan Vad innebär det att behovet av särskilt stöd ska utredas skyndsamt? När ett eventuellt behov av särskilt stöd för en elev har anmälts till rektorn ska rektorn se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds.
Specialpedagog på gymnasiet på Instagram:
Vem som gör kartläggningen, som är en viktig del av den pedagogiska utredningen, varierar och skiljer sig från skola till skola. Vi har på min skola organiserat det så att det är jag som specialpedagog som håller i trådarna och gör kartläggningen tillsammans med lärarna. När det har fattats beslut om att vi ska utreda om en elev är i behov av särskilt stöd så kallar jag elevens lärare till ett kartläggningsmöte. Vi har en tid i veckan, i anslutning till andra möten där alla lärare är undervisningsfria för kartläggningsmöten, vilket möjliggör att alla lärare kan komma. Att kunna samla alla undervisande lärare för att tillsammans samtala kring en elev gör att vi snabbt får en bild av elevens styrkor, men också av elevens utmaningar. Under kartläggningsmötet utbyter vi erfarenheter, vi lär av varandra och vi får ta del av hur eleven fungerar i olika situationer. Vid ett tillfälle när jag samlat alla lärarna för en kartläggning var flera av lärare väldigt orolig för hur det skulle gå för eleven.