Flytande magma: jordens inre krafter
Hur tjock är jordskorpan
Jordens inre och yttre krafter L Bild: SO-rummet. Jordens inre och yttre krafter I det här avsnittet förklaras jordens inre krafter och relaterade begrepp som plattektonik, vulkaner och jordskalv. Vi kommer också titta på jordens yttre krafter i form av vittring och erosion. Här berörs även människans inverkan på miljön. Koppling till kurs- och ämnesplaner hittar du längre ner i texten. Jordens inre och yttre krafter omformar hela tiden jordens yta. De inre krafterna utgörs främst av vulkaner och jordskalv som ökar på jordskorpans höjdskillnader. De yttre krafterna består i första hand av vatten , is och vind som slipar ner jordytan. I det här avsnittet förklaras jordens inre krafter och relaterade begrepp som plattektonik, vulkaner och jordskalv. Jordskorpan som vi lever på är klotets svalnade yta. Jordskorpans tjocklek varierar från några kilometer upp till 70 kilometer. Jordskorpan är tunnast under haven , där medeltjockleken är 8 kilometer.
Vad är magma
Området är geologiskt intressant, med en jordskorpa som är tjockare än någon annanstans på jorden. En av jordskorpans plattor, havsplattan från Stilla havet, pressas här in under den sydamerikanska kontinentplattan som i sin tur trycks uppåt och bildar bergskedjan. Publicerad Här under Anderna finns en slumrande supervulkan. Den hade sin mest aktiva period för tio miljoner år sedan, och har varit lugn i fyra miljoner år nu. Men den lever fortfarande. Bild: Osvaldo González-Maurel Valentin Troll är professor i petrologi, läran om bergarter, vid Uppsala universitet och har tillsammans med sin forskargrupp undersökt supervulkanen i Chile. Vad är en supervulkan? Det betyder att den måste ha haft ett utbrott med enorma mängder magma. Vi kan jämföra med det utbrottet som täckte Pompeji och Herculaneum år Fastän det var mycket otrevligt och dödade många människor omfattade det bara fyra kubikkilometer magma. Det är lite som när du sticker dig på en nål och blöder, själva såret är det som syns men det är kopplat till ett underliggande system av blodkärl.
Supervulkanen matas underifrån
Uppsala universitet Under hela jordens historia har vulkaner spelat en viktig roll i planetens komplexa system. Ur eld och rök bildades kontinenter och naturtillgångar som järnmalm, guld och silver. Som Wallenberg Academy Fellow utforskar Steffi Burchardt de döda vulkanerna och fynden ur det fördolda ger värdefulla insikter. Steffi Burchardt Docent i mineralogi, petrologi och tektonik Wallenberg Academy Fellow Uppsala universitet Forskningsområde: Vulkaner som mekaniska system. Fokus på forskningsfrågor som bildning och utveckling av magmakammare, transporten av magma, sprickbildning i magma. Steffi Burchardt är geovetare och docent vid Uppsala universitet. I hennes tjänsterum visar datorernas skärmsläckare fältarbete i vulkanlandskap och stora lådor och kartonger innehåller stenprover — en påminnelse om att hon helst söker sig ut i naturen. Favoritresmålet är Island med dess vulkaner, stenöknar, lavafält, svarta stränder och blå laguner. Det var också där som Steffi Burchardt år gjorde en oväntad upptäckt när hon undersökte en gammal magmakammare.
Flytande magma:
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. En tio meter hög lavafontän, Hawaii. Ordet lava är både en benämning på smälta bergarter magma på eller ovanför jordens yta och på den bergart som denna smälta stelnar till, då även kallad lavabergart. När lava flyter eller kastas upp ur jorden i vätskeform håller den en temperatur på ungefär —1 °C och trots en viskositet gånger vattnets, kan lava flyta flera kilometer innan den svalnar och stelnar. Flytande lava stelnar till många olika magmatiska bergarter , bland annat pimpsten , obsidian , porfyr och basalt. Etymologi [ redigera redigera wikitext ] Varifrån ordet "lava" har sitt etymologiska ursprung är inte säkert. Det kan ha ett ursprung i latinets labes med betydelsen "falla", [1] "glida", "sjunka" eller "störta samman". Första gången ordet användes avseende magma som tränger upp på jorden var i Francesco Seraos korta vittnesbörd av vulkanen Vesuvius utbrott den 14 maj — 3 juni Där beskrev han "ett flöde av glödande lava" i analogi med vatten och lera som forsade ner för vulkanens sidor efter häftigt regn.