Ylva segh: textilmuseet jobb
Kunskapsdiger studie om svensk konfektionsindustri
När man sydde kläder på fabrik — Svensk konfektionsindustri cirka — av Johannes Daun Daidalos förlag Det fanns en tid då svensk konfektionsindustri försörjde befolkningens behov av nya kläder. Idag existerar knappt någon inhemsk tillverkning av dam- eller herrkonfektion i Sverige. Här finns istället de stora klädjättarnas huvudkontor och försäljningsorganisation, men processen att tillverka kläder har förskjutits till länder som Bangladesh och Kina samt till Sydostasien, på senare tid även mot Östafrika. Boken är en föredömligt pedagogisk och kunskapsrik framställning i ämnena kvinno- och industrihistoria med fokus på svensk konfektionsindusti åren mellan och , även om han även fortsätter studien mot talet då textilindustrin i Sverige fick dödsstöten. I bokens första del avhandlas konfektionsindustrins historia i Sverige från att de första företagen startas och löper fram till talets kris. Den andra delen tar mer fasta på frågor som arbetets organisering, kvinnodominansen, försäljning och lansering.
Ylva segh:
Textilmuseet borås restaurang
Välkommen till en retrospektiv utställning om Boråsföretaget Bröderna Magnussons resa genom modehistorien. Här presenteras Boråsföretaget Bröderna Magnusson Damkonfektionsfabrik AB som precis som många andra i branschen hämtade sin inspiration från modets huvudstad — Paris. Tillverkning och handel med färdigsydda kläder, så kallad konfektion, utvecklades under talet till en svensk basnäring. Borås med omnejd blev centrum för konfektionsindustrin i Sverige och kläderna som syddes här såldes över hela landet. Ett av företagen var Bröderna Magnussons, som tillverkade damkläder i en lite högre prisklass, med avancerade skärningar och handsydda detaljer. Alla plagg skapades av företagets direktris Ylva Segh, som regelbundet besökte couturevisningarna i Paris. Bröderna Magnussons var noga med detaljerna och plaggen visar på stor hantverksskicklighet, trots att de syddes på fabrik. Textilmuseet har därför skapat bildspel med närbilder av plaggens detaljer, samt låtit ta fram mönster av utvalda plagg som omvandlats till 3D-animeringar så att besökare kan förstå plaggens konstruktion.
Textila utställningar 2024
Publicerad: Det har varit ett tufft jobb att välja ut det tal klänningar som nu visas på Textilmuseet. Bröderna Magnussons producerade ett hundratal modeller för varje ny säsong och museet har runt plagg i sina samlingar. Arbetet kan aldrig ha stannat av, säger Johannes Daun som är industriantikvarie och en av dem som jobbat med utställningen. Under talet utvecklades konfektion, handel med färdigsydda kläder, till en svensk basnäring som sysselsatte tusentals personer, främst kvinnor. Bröderna Magnussons var kanske inte störst och kändast av de svenska klädföretagen, men var verksamma under långt tid. De klänningar som till sist valts ut speglar hur modet har sett ut och förändrats från talet till talet. Men typkunden var en vanlig butik, berättar Johannes Daun. Samma direktris Den äldsta klänningen i utställningen är från och därefter följer bland annat tyrolermode från talet, krigstidens ersättningsmaterial cellull, modets helomvändning med Diors New Look, lekfullt talsmode med inspiration från USA, Mary Quant-inspirerat tal och hellångt tal.
Parismode i svensk tappning
Av Kerstin Parker Textilmuseets nya basutställning visar upp Parismodets intåg i svensk modeindustri med utgångspunkt i museets egna samlingar. Kerstin Parker uppskattar kombinationen av nördig detaljrikedom och sammanhangsskapande utblickar. Utställningen skildrar hur Parismodet omtolkades till användbara kläder för vanliga kvinnor i Sverige. Genom Boråsföretaget Bröderna Magnusson Damkonfektionsfabrik AB får besökaren följa modets historia under perioden — i ett större sammanhang. Fram till hösten visas den retrospektiva utställningen. På tidningsklädda pelare får besökaren ta del av samtida händelser runt om i världen. Konstnären Bea Szenfeld står för den konstnärliga utformningen av rummet med installationen i mitten och i montrarnas bakgrunder. Samtliga bilder är foto: Kerstin Parker. Montrarna följer en kronologisk tidslinje i rummet. På bilden ser vi talet och till höger och talets mode. Varje plagg har en noggrann beskrivning och det finns också många kompletterande texter om nya material, stilar och exempelvis hur haute couturen uppkom.