Stärkelse i mat: är stärkelse bra för kroppen
Stärkelse i mat:
E1451 - Acetylerad oxiderad stärkelse
I kolhydratrik mat finns också flera vitaminer och mineraler. Mat med kolhydrater ger oss inte bara energi utan också nödvändiga vitaminer, mineraler och fibrer. Det cirkulerar många uppfattningar kring kolhydrater och behandlas alltför ofta väldigt enhetligt, oavsett vad för slags kolhydrat det är. Men, det faktum att det finns många olika kolhydrater, exempelvis sockerarter, stärkelse o fibrer, betyder att vi inte ska prata i allmänna termer om kolhydrater utan om de olika kolhydraterna, dess effekt och i vilken slags mat de finns. Först då blir det tydligt och det är hög tid att förstå dess olika effekter. Rent kemiskt delas kolhydrater in i: Sockerarter Den vanligaste monosackariden är glukos. Andra är fruktos och galaktos. Även maltos finns. Oligosackarider mellan tre och nio sockerenheter som sitter ihop. I frukt, bär, grönsaker, spannmål och mjölk hittar du dessa sockerarter. Mest sackaros får vi i oss via godis, läsk och kakor.
Stärkelse uppbyggnad
Modifierade stärkelser beskrivning Flera växter lagrar energi i form av stärkelse. Stärkelse är en polysackarid uppbyggd av glukos som består av två delar, amylos och amylopektin. Den stärkelse som används i livsmedel utvinns främst av potatis, vete, majs och ris, som innehåller särskilt mycket stärkelse. Som sådan är stärkelsen ett tillverkningsämne, men då den modifieras kemiskt, klassificeras den som en tillsats. Med olika metoder erhålls tillsatser med olika tekniska egenskaper. Modifierade stärkelser används som stabiliserings- och förtjockningsmedel i stället för vanlig stärkelse, eftersom de bättre tål såväl upphettning som djupfrysning. Också modifierade stärkelser bryts ned och absorberas i matsmältningen. Får användas i nästan alla livsmedel som får innehålla tillsatser. Mängdbegränsningar endast i barnmat. Stärkelsens ursprung ska anges i ingrediensförteckningen, om den härstammar från följande spannmål eller hybridstammar av sådana: vete, råg, korn, havre, spelt, kamut.
E 1404 - Oxiderad stärkelse
Från Wikipedia Mjöl består till största delen av stärkelse. Stärkelse, C6H10O5 n, är en polysackarid [1] [2] som är den vanligaste kolhydraten i födan. Det finns bland annat i potatis , bröd , pasta och ris. Stärkelse består av molekylkedjor av glukos som kan vara raka amylos eller grenade amylopektin. När vädret är gynnsamt producerar växterna mer energi än vad de förbrukar; överskottet lagras då i form av stärkelse. Stärkelse kan brytas ned till glukosenheter igen med hjälp av enzymet amylas. Mellanprodukten i den reaktionen är maltos. Glukosresterna är liksom i maltos bundna med så kallad α-bindning, till skillnad från cellulosa och cellobios som har β-bindning. Detta gör att polymerkedjorna i cellulosa blir långsträckta, medan stärkelsekedjorna blir mer böjliga och som nystan. Människan kan inte bryta ner cellulosa, då amylas endast bryter upp α-bindningar. Betande djur kor, hästar etc kan inte heller bryta ner cellulosa, men de bakterier som lever i deras matsmältningssystem tillverkar olika former av cellulaser som hydrolyserar β-bindningarna i cellulosan.
Mat utan stärkelse
Stärkelse Stärkelse — den vanligaste kolhydraten Stärkelse är den vanligaste kolhydraten och hittas i potatis, pasta, ris och bröd. Lär dig mer om stärkelse för att se hur den passar in i din kost. Kolhydratkällorna är många och en stor grupp ämnen av varierande kvalitet. Socker är en sorts kolhydrat, och kostfiber en annan. Stärkelse är också en kolhydratkälla som bidrar med energi i kosten. Stärkelse hittar du i potatis, pasta, ris och bröd. Idag diskuterar olika grupper huruvida kolhydrater är hälsosamt eller inte, men riktigt så enkelt är det inte. De flesta skulle exempelvis må bra av att äta mer kostfiberrik mat, men många skulle samtidigt behöva minska på sitt intag av tillsatt socker. Snabba och långsamma kolhydrater Ibland pratar man om snabba respektive långsamma kolhydrater med ett lågt eller högt GI-värde, där GI står för glykemiskt index. GI-värdet är ett mått på hur olika livsmedel, i första hand kolhydratinnehållet i maten, påverkar blodsockervärdet i kroppen.