Spricka i foten gips: stukning eller spricka i foten
Kan man gå med bruten fotled
Startsida För patient och besökare Inför ditt besök Förbered dig inför din behandling och undersökning Gips Gips Lyssna Om man har skadat sig så att någon del av kroppen behöver hållas helt stilla för att kunna läka, kan man bli gipsad. Det vanligaste är att man har brutit ett ben eller en arm, men det finns också andra skador som kan behöva gipsas. Gipsningen kan göras med kalkgips, som också kallas vanligt gips, eller med syntetgips. Det tar ett dygn för vanligt gips att bli riktigt hårt och en timme för syntetgips. Själva gipsningen går på mellan 10 och 20 minuter och man behöver inte förbereda sig på något särskilt sätt för gipsningen. Den som gör gipsningen är oftast en undersköterska med vidareutbildning i gipsteknik. Ibland kan man få en så kallad ortos istället för gips. Det är en avtagbar skena eller hylsa i plast som hålls på plast med kardborrband. Att ha gips Svullnad Den skadade armen eller benet kan ibland svullna den första tiden, och då kan gipsen kännas trång.
Fotledsfraktur – behandling och träning
Fotledsfraktur — behandling och träning Fotledsfraktur — behandling och träning Fotledsfraktur kan uppstå när foten utsätts för en kraftig vridning. Du kan då behöva få den gipsad och ibland även opererad. Hur lång tid tar det? Totalt är du gipsad cirka sex veckor. Före Fotledsfrakturer är en av de vanligaste skadorna och förekommer i alla åldrar. Skadan uppkommer oftast genom indirekt våld, till exempel om du halkar, trampar snett eller faller från en höjd. På sjukhuset På sjukhuset tar vårdpersonal röntgenbilder på din fot för att konstatera fraktur och dess svårighetsgrad. Beroende på skadans svårighetsgrad får du behandling med enbart gips eller i kombination med operation. Gipset ska fixera fotleden men tillåta rörlighet av tår och knä. Efter Efter 1—2 veckor sker kontroll och omgipsning, har du blivit opererad tas även stygnen. Vid vissa frakturer gör vi även en kontrollröntgen. Hemma Om foten med gipset inte får belastas krävs någon form av gånghjälpmedel vid förflyttningar, exempelvis kryckkäppar.
Börja gå efter fotledsfraktur
Startsida För patient och besökare Inför ditt besök Förbered dig inför din behandling och undersökning Fotledsfrakturer Fotledsfrakturer Lyssna En fotledsfraktur uppstår oftast på grund av vridvåld, till exempel om man trampar snett i samband med fall eller på grund av våld från sidan av foten. Vilken behandling man får beror dels på hur instabil fotleden blivit och dels på hur många ställen som drabbats av brott. Det är vanligt att fotleden bryts på ställen. Fotledsfrakturer som behandlas med gips eller aircast Om fotleden betraktas som stabil behandlas frakturen med plastgips eller aircast. Vanlig behandlingstid är veckor. Aircast är en hård plaststövel med mjuk innersko som blåses upp med luft. Det går till så att du får sätta ned foten i stöveln som sedan blåses upp med luft. Luften fungerar då stabiliserande. Du kommer att bli instruerad hur du ska gå till väga vid uppblåsning och vid uttömning av luften. Aircasten kan tas av vid vila och i samband med dusch.
Spricka i foten gips:
Fotledsfrakturer
Behandlingsöversikt Akut omhändertagande Patient med mellanfotsskada söker inte alltid akut utan först om besvären inte minskar, kanske efter någon dag. Efter någon dag kommer också hematomet fram. Det kan finnas andra skador som överskuggar foten där, som tidigare nämnts, svullnaden är diskret. Först vid en andra eller tredje undersökning hittas mellanfotsskadan när de större och eventuellt livshotande skadorna åtgärdats. Frakturer i mellanfoten kräver sällan akut operation, utan en välpolstrad dorsal gipsskena och högläge blir oftast första behandlingen. Pat ska inte belasta, utan vila i högläge fram till eventuell operation. Operationen kan oftast göras polikliniskt, om inga andra skador föranleder inläggning. Röntgenfynd Noggrann klinisk undersökning görs först med försök att lokalisera maximal ömhet, felställningar och instabilitet. Därefter görs en röntgenundersökning. Slätröntgen görs med frontalbild och sidobild av mellanfoten, samt en sned projektion för att kunna friprojicera benen från varandra i möjligaste mån.