Saknar antikroppar: Är vi immuna nu?
Saknar antikroppar:
Ny kunskap om ärftlighet och immunförsvaret banar väg för nya behandlingar vid Sjögrens syndrom
Den här artikeln kommer från redaktionen på forskning. Läs om hur redaktionen jobbar. Covid ökar i Europa trots hög vaccinationsgrad. Ingen blir fullständigt immun, säger forskare. Forskning visar också att genomgången covid och en eller två vaccindoser ger det bästa skyddet mot att bli sjuk. Blir man immun om man har haft covid? Eller efter en dubbel vaccindos? Och hur länge? Det här är frågor som nu, efter snart två års pandemi och intensiva forskningsinsatser, börjar få tydligare svar. Allt handlar om våra immunförsvar När vi angrips av ett virus så mobiliserar immunförsvaret. När infektionen så småningom är över drar sig immunförsvaret tillbaka. Minnesceller, de vita blodkroppar som kallas T- och B-celler, finns också kvar. Och samma sak händer i immunförsvaret om du vaccinerar dig. Det är detta som kallas immunitet. Men hur länge varar immunitet mot corona? Marcus Buggert vid Karolinska institutet forskar om det som kallas cellmedierad immunitet, framför om hur våra T-celler kan motarbeta infektioner.
De studier av nya behandlingar som gjorts har inte heller säkert kunnat visa någon effekt. En studie ledd från Akademiska sjukhuset visar att det finns två tydliga undergrupper av patienter med Sjögrens syndrom som skiljer sig avseende genetisk bakgrund, förekomst av antikroppar och kliniska sjukdomsyttringar. Detta bör man ta hänsyn till i läkemedelsstudier och de nya rönen banar väg för utveckling av nya behandlingar. Enligt forskare bör man ta hänsyn till detta i läkemedelsstudier. Detta menar hon talar för skilda bakomliggande ärftliga och immunologiska mekanismer för sjukdomsutvecklingen i dessa två undergrupper. Patienter med Sjögrens syndrom uppvisar ofta olika sjukdomsbild och symtom, men har hittills studerats som en grupp i de läkemedelsstudier som gjorts. Syftet med multicenterstudien var framförallt att öka kunskapen om markörer som kan möjliggöra utveckling av effektiv läkemedelsbehandling, vilket tidigare kliniska studier misslyckats med.
Transkribering av Hur funkar antikroppar? Intresset för antikroppar har ökat kraftigt i och med nya coronapandemin. Men hur hänger genomgången covid och förekomsten av antikroppar mot viruset egentligen ihop? Vem får antikroppar, hur länge finns de kvar och varför behövs de? Professor Gunilla Karlsson Hedestam reder ut. Avsnittet publicerades 21 april Här kan du läsa intervjun i textform istället för att lyssna. Detta är en transkribering av intervjun i avsnitt 66 av Karolinska Institutets podcast Medicinvetarna. Cecilia Odlind: Idag ska vi prata om antikroppar och med oss i studion är professor Gunilla Karlsson Hedestam, professor i vaccinimmunologi vid Institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi vid Karolinska Institutet. Välkommen Gunilla! Gunilla Karlsson Hedestam: Tack! Andreas Andersson: Vi har sett dig mycket i media under det här pandemiåret, men det är faktiskt din debut här i Medicinvetarna. Gunilla Karlsson Hedestam: Ja, äntligen!
Även mycket för tidigt födda barn bär på ett skydd mot virus i form av antikroppar överförda från mamman. Det visar en analys av så kallade maternella antikroppar hos nyfödda barn, publicerad i tidskriften Nature Medicine av forskare vid Karolinska Institutet. Resultaten bör förändra vårt sätt att se på infektionskänslighet hos nyfödda, enligt forskarna. Under tiden i mammans mage överförs antikroppar från mammans blod till fostret. Dessa antikroppar ger det nyfödda barnet ett passivt skydd mot infektioner. Eftersom huvuddelen av antikroppstransporten sker under graviditetens sista tredjedel har man hittills betraktat mycket för tidigt födda barn som oskyddade av sådana så kallade maternella antikroppar. Men en annan bild framträder nu, när den totala uppsättningen av maternella virusantikroppar i blodplasma hos nyfödda barn har analyserats av forskare vid Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset. Det var helt oväntat, säger Petter Brodin , läkare och forskare vid SciLifeLab och institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Karolinska Institutet och studiens huvudförfattare.