bandlogy.pages.dev



Reumatisk muskelsjukdom: muskelsjukdomar lista


  • reumatisk muskelsjukdom
  • Muskelsvaghet, trötthet

    Myosit innebär att kroppens immunsystem riktar sig mot muskler, hud, lungor, leder och hjärta och kan inflammera dessa organ vilket ofta leder till bestående organskada. Bild: Ingrid Lundberg, överläkare och professor, Med Solna. Foto: Stefan Zimmerman Ansvarig forskare: Ingrid Lundberg Reumatisk muskelsjukdom, myosit, är en kronisk, autoimmun sjukdom som drabbar ca personer per år i Sverige. Typiskt är att patienter med myosit utvecklar en uttalad muskelsvaghet särskilt i ben och armar med svårigheter att gå samt ofta med värk och trötthet. Dessutom är hosta och andfåddhet vanligt om också lungorna är påverkade av sjukdomen. Behandling idag Behandlingen utgörs av kortison i höga doser kombinerad med immundämpande läkemedel. Effekten är ofta begränsad och många patienter med myosit får leva med kvarstående funktionsbegränsning, trötthet, värk och en sänkt livskvalitet samt en ökad risk att dö i förtid. Mer kunskap behövs För att förbättra behandlingen behöver man förstå mer om hur sjukdomen uppkommer.

    Reumatisk muskelsjukdom:

  • Dermatomyosit
  • muskelsvaghet, trötthet
  • Polymyosit
  • myosit symtom
  • muskelsjukdomar lista
  • Muskelsvaghet i benen orsak
  • Polymyosit

    Anamnes och status enligt ovan, palpera aa. Blodtryck i båda armarna, sidoskillnad kan indikera arterit i aortabågens avgående kärl. SR och CRP. B-glukos inför ev kortisonbehandling Lungröntgen med tanke på eventuell genomgången Tuberkulos tbc , latent LTBI , som måste beaktas inför långvarig kortisonbehandling. Om tveksamhet kring diagnos kan man ge testdos av kortison på mg tre dagar i följd och därefter utvärdera klinik och SR och CRP. Analys av autoantikroppar har inget värde om det inte finns klinisk välgrundad misstanke om reumatoid artrit, Systemisk Lupus Erythematosus SLE eller systemisk vaskulitsjukdom. I övrigt styrs utredningen av anamnesen. Utredning och behandling sker i primärvården, då det där finns förutsättningar för den läkarkontinuitet som krävs för att rätt följa patientens symtombeskrivning, vilken ligger till grund för kortisondoseringen. Var noggrann med analys och dokumentation av kortisondos-snabbheten i terapisvar, hur komplett symtomlindringen blir och typen av initialt terapisvar.

    Myosit symtom

    Orsaken är okänd, men det anses att dermatomyosit är en autoimmun reumatisk sjukdom, vilket innebär att immunförsvaret är felaktigt riktat mot kroppens egna vävnader. Vuxna med dermatomyosit kan även ha någon annan autoimmun sjukdom, som till exempel Sjögrens syndrom eller systemisk skleros. Om symtomen uppträder före 16 års ålder kallas den juvenil dermatomyosit, JDM juvenil betyder ungdomlig. Sjukdomen orsakar en gradvis försämring av muskelstyrka och funktion, framför allt i lår- och överarmsmuskler. Diagnosen ställs utifrån symtom och laboratorieundersökningar av muskler och blod. Det är viktigt att vara uppmärksam på att dermatomyosit hos vuxna kan förekomma i samband med cancersjukdom. Behandlingen syftar till att läka inflammationen och återställa muskelstyrkan och den består i första hand av kortison och immunhämmande läkemedel. Fysioterapi sjukgymnastik är en viktig del av behandlingen och andra rehabiliteringsinsatser kan också behövas.

    Dermatomyosit

    Orsaken är okänd, men det anses att polymyosit är en autoimmun reumatisk sjukdom, vilket innebär att immunförsvaret är felaktigt riktat mot kroppens egna vävnader. Polymyosit förekommer ofta tillsammans med någon annan reumatisk sjukdom som till exempel Sjögrens syndrom eller systemisk skleros. Symtomen kommer oftast i årsåldern och innebär gradvis försämring av muskelstyrka och funktion i framför allt lår- och överarmsmuskler. Det är vanligt med trötthet och värk. Behandlingen syftar till att läka inflammationen och återställa muskelstyrkan och består i första hand av kortison och immunhämmande läkemedel. Fysioterapi sjukgymnastik är en viktig del av behandlingen och andra rehabiliteringsinsatser kan också behövas. En del personer med polymyosit kan så småningom avsluta behandlingen, medan andra måste fortsätta med den under många år och ibland livet ut. Polymyosit beskrevs första gången år av den tyske läkaren E Wagner.