Långvarig krisreaktion: reaktionsfasen kris
Akut krisreaktion
Reaktionerna visar på sätt och vis hur tätt sammanlänkad vår kropp och vårt psyke är. Men det kan vara svårt att veta när problemen blir så svåra och långvariga att man kan kalla dem ett trauma. Oavsett om det gäller en tillfällig kris eller något mer utdraget och allvarligare är det alltid bra att vara observant och medveten - och att inte dra sig för att söka stöd och hjälp. Att veta vad man kan förvänta sig av sina reaktioner efter att ha gått igenom en allvarlig händelse kan vara en trygghet både för den som drabbats och dennes närstående. Det kan vara skönt att veta att de är helt naturliga och att de som regel kommer att gå över. Få människor fungerar precis som vanligt efter en uppskakande upplevelse och det kan vara väldigt obehagligt att inte känna igen sig själv. En svår händelse ger oss på sätt och vis en överdos av känslor och intryck. Sedan är det upp till vår kropp att ta hand om och portionera ut alltsammans i den takt vi klarar av.
Kris & Trauma
Fyll i din hälsoprofil. Få hjälp av vår vårdpersonal. Betala efter besöket. Patientavgift för besök hos psykolog kr För barn 0—fyller 19 i år och äldre över 84 år är patientavgiften 0 kr. Frikort gäller. Observera att kostnaden kan ändras om du behöver träffa annan vårdpersonal än förväntat eller komma på återbesök. Om du får stöd och hjälp att bearbeta krisen, minskar risken för att dina reaktioner fördjupas och går över i depression eller ångest. Så funkar ett digitalt vårdbesök Om kris De flesta hamnar någon eller några gånger under livet i en kris. Att genomgå en kris är en frisk och övergående reaktion på en tuff situation. Om du inte får stöd och hjälp att bearbeta krisen, kan dina reaktioner fördjupas och gå över i depression eller ångestproblem. Om du till exempel förlorar jobbet, går igenom en skilsmässa eller får besked om en allvarlig sjukdom, är det vanligt att du upplever en kris. Långvarig stress kan också utlösa en kris. Symptom vid kris Att genomgå en kris är inte detsamma som att vara sjuk och därför kan man inte prata om egentliga symptom.
Att drabbas av en kris
Sök efter: Att drabbas av en kris Att själv eller att en anhörig får en kronisk sjukdom leder ofta till en kris. De flesta tar sig genom krisen med stöd från närstående men ibland kan man behöva proffesionell hjälp. Att drabbas av kriser är en naturlig del av livet. Krisen uppstår när vi råkar ut för en situation som vi inte kunnat förbereda oss inför eller då våra kunskaper och erfarenheter inte räcker till för att hantera situationen. En sådan situation kan vara att du själv eller en närstående drabbas av en svår eller kronisk sjukdom. Ofta kan man ta sig igenom en kris med stöd och hjälp från närstående, men det är också vanligt att behöva professionell hjälp. Att gå igenom kriser är en normal del av livet och ingår i att vara människa. Man kan dela kriser i utvecklingskriser och psykiska alternativt traumatiska kriser. Det kan vara när sista barnet flyttar hemifrån eller att gå i pension. Även positiva förändringar som att gifta sig eller att bli förälder, kan leda till en kris.
Långvarig krisreaktion:
Krisreaktion sjukskrivning
Indikationer: Korttidsbehandling av jetlag hos vuxna. Insomni hos barn och ungdomar 6—17 år med ADHD där sömnhygienåtgärder har varit otillräckliga. Kontraindikationer: Överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något hjälpämne. Varningar och försiktighet: Melatonin kan orsaka dåsighet. Melatonintabletter ska därför användas med försiktighet om det är sannolikt att effekterna av dåsighet medför säkerhetsrisker. Äldre: Exponeringsnivån av melatonin efter oral administrering till unga och måttligt äldre vuxna är jämförbar. Oklart om väsentligt äldre personer är särskilt känsliga för exogent melatonin. Försiktighet bör iakttagas vid behandling av denna ålderskategori och individuell dosering rekommenderas. Immunologiska sjukdomar: Enstaka fallrapporter beskriver försämring av autoimmun sjukdom hos patienter som tar melatonin. Melatonintabletter rekommenderas inte till patienter med autoimmuna sjukdomar. Epilepsi: Melatonin har rapporterats att både öka, minska och att inte ha någon effekt på anfallsfrekvens.