bandlogy.pages.dev



Godartad tumör på binjuren: binjurarna symptom ansiktet


  • godartad tumör på binjuren
  • Tumör i binjuren symtom

    Finlands Endokrinologförening rf 8. I fortsatta undersökningar utreds det om en sådan accidentellt, alltså av en tillfällighet, upptäckt binjuretumör producerar för mycket av något hormon och om tumören är godartad eller elakartad. En endoskopisk operation görs om den bilddiagnostiska undersökningen tyder på att tumören inte är godartad eller om tumören producerar för mycket av något hormon. Det behövs inte något ingrepp eller någon uppföljning, när en godartade tumörer inte producerar något hormon. På senare år har bilddiagnostiken av bukregionen blivit betydligt mer exakt och det görs ett stort antal avbildningar av buken. Bukregionen kan undersökas med ultraljud, datortomografi eller magnetkameraundersökning. Samtidigt som undersökningarna gör det betydligt lättare att diagnostisera ett flertal sjukdomar avslöjar de ofta slumpmässiga fynd som inte gett några symtom, men som kräver ytterligare utredningar. Ett sådant slumpmässigt fynd är en accidentellt upptäckt binjuretumör.

    Godartad tumör på binjuren:

  • Feokromocytom
  • tumör i binjuren symtom
  • Benigna och maligna binjuretumörer
  • binjurebarkscancer
  • binjurarna symptom ansiktet
  • Metastas i binjuren symtom
  • Binjurebarkscancer

    Expandera Studien visade ingen skillnad i sjukdomsfri överlevnad eller total överlevnad mellan de båda grupperna. Studien har ännu inte publicerats i någon vetenskaplig tidsskrift. Patienter som inte vill randomiseras till en behandlingsarm kan erbjudas att delta i en parallell observationsarm, förutsatt att man planerar för något av de två behandlingsalternativen. Det bör observeras att mitotan har komplicerad farmakokinetik och frekventa biverkningar samt hämmar i princip all kortisolproduktion även i den normala binjuren. Mitotan bör därför endast ordineras av läkare med stor erfarenhet av behandlingen. Mitotankoncentrationen i serum bör analyseras varje månad. Samtliga patienter ska få substitution med glukokortikoider och eventuellt tillägg av mineralkortikoid. Mitotan är en stark inducerare av CYP3A4, så man måste beakta interaktioner med andra mediciner och i många fall höja glukokortikoiddosen. Postoperativ strålbehandling har omdiskuterat värde.

    Feokromocytom

    Benigna tumörer Optimering av klinisk behandling av hormonproducerande benigna binjuretumörer- pre operativ behandling, kirurgi och långtidseffekter Hormonproducerande benigna binjuretumörer är associerade med ökad morbiditet och mortalitet som en konsekvens av oreglerad hormonproduktion. Symptombilden varierar beroende på vilket hormon som utsöndras. Gruppen studerar för närvarande dels tumörer som utsöndrar katekolaminer stresshormoner och dessa tumörer benämns pheokromocytom alternativt paragangliom, dels aldesteron producerande tumörer. Kirurgisk behandling är oftast ett behandlingsalternativ för dessa tillstånd. I ett pågående projekt studeras optimerad pre operativ behandling av pheokromocytom. Projektet utgörs av en pilotstudie som utvärderar patientsäkerhet i syfte att möjliggöra en kliniskt randomiserad studie. Vidare pågår en registerstudie i syfte att utvärdera långtidseffekter av pheokromocytom med avseende på graviditet, förlossning och morbiditet hos avkomma.

    Benigna och maligna binjuretumörer

    Finlands Endokrinologförening rf Tumören är oftast godartad tumör 90 procent. Feokromocytom som ligger utanför binjuren kallas ofta paragangliom och de är nästan alltid ärftliga. I tumören bildas det stresshormoner, framför allt noradrenalin och adrenalin som tillsammans kallas katekolaminer. Sjukdomssymtomen beror huvudsakligen på dessa hormoner. Katekolaminerna reglerar en rad händelser i blodcirkulationen och ämnesomsättningen. De gör att blodtrycket stiger och pulsen blir snabbare, att tarmfunktionen blir långsammare och ämnesomsättningen aktiveras samt att sockerkoncentrationen i blodet stiger. Märghormonerna brukar därför kallas kamp- eller stridshormoner, eftersom de insöndras i synnerhet i farliga situationer när människan förbereder sig för försvar eller flykt. Också psykiska påfrestningar och stressiga situationer aktiverar utsöndringen av katekolaminer. De behövs alltså för att upprätthålla hormonell balans hos en frisk människa, men överproduktion ger många otrevliga symtom.