Fakta om fjällräv: hur många fjällrävar finns det i världen
Fjällräv sommarpäls
Äter: Smågnagare som lämmel, ripor, grodor, ägg och kadaver Den yviga svansen kan ha samma färg som ryggen eller vara lite mörk på översidan vid basen och i övrigt färgad som undersidan. Under vintern blir hela pälsen vit som en anpassning till den snötäckta omgivningen. Den blå räven är stålblå under vintern och mörkt brun under sommaren. Den mer ovanliga sandfärgade fjällräven som har samma färg året runt. Hårbeklädda trampdynor och isolerande päls Fjällräven är väl anpassad till det kalla klimatet och klarar temperaturer ner mot 40 minusgrader tack vare sina hårbeklädda trampdynor och sin tjocka, isolerande päls. Fjällrävens ben fungerar även som värmeväxlare när det är kallt, vilket innebär att blodet vid trampdynorna har en mycket lägre temperatur än blodet inne i kroppen. Äter främst smågnagare Fjällräven är allätare vars föda främst består av smågnagare, speciellt lämmel, men också ripor, hare samt ägg och fågelungar sommartid.
Fakta om fjällräv:
Blå fjällräv
Föda: Smågnagare som lämmel; ripor, grodor, ägg och kadaver. Utbredning Antal i Sverige och Norge är ca vuxna individer. Det varierar stort mellan olika år beroende på hur stor gnagartillgången är. Fjällräven lever på tundra och kalfjäll. Tillsammans med ren och fjällämmel är fjällräven en av de äldsta däggdjursarterna på den skandinaviska halvön. När inlandsisen drog sig tillbaka följde dessa djur iskanten och sedan dess har de haft en plats i fjällvärlden. Fjällräven är väl anpassad till det arktiska klimatet bland annat genom hårbeklädda trampdynor och en bra isolerande päls. Färgen på pälsen kan antingen vara vit på vintern och brun på sommaren eller blåsvart året runt. Allätare Fjällrävens viktigaste föda är fjällämmel och det är efter bra lämmelår som fjällräven förökar sig som bäst. De inträffade tidigare ungefär vart tredje-fjärde år. Samma cykliska mönster syns i fjällrävens reproduktion, år med god tillgång på lämmel innebär också flera fjällrävsvalpar.
Fjällräv Vulpes lagopus är en art i familjen hunddjur som förekommer i Arktis och angränsande områden. Taxonomi [ redigera redigera wikitext ] Fjällräven placerades tidigare i det egna släktet Alopex Kaup , , men placeras idag i släktet Vulpes , tillsammans med bland annat rödräven. Det gamla släktnamnet Alopex är det grekiska ordet för räv. Artepitetet är bildat av de grekiska orden lagos hare och pous fot. Fjällräven har en kroppslängd som mäter 50—85 cm och en svans på 28—55 cm. Dess mankhöjd är 28 cm och den väger 3—8 kg. Den ena är sommartid brungrå på huvud, rygg och benens utsidor, medan kroppssida, buk, benens insidor och det mesta av svansen är gråaktigt vit. Vinterpälsen är helvit. Den andra färgtypen är ljusgrå eller stålblå, och är även känd som blåräv. Den vita färgtypen är recessiv. En tredje, sällsynt färgform har observerats, där individerna är blekgula, mer eller mindre sandfärgade. Vid jakten använder arten sin väl utvecklade hörsel för att hitta bytesdjur under snötäcket.
Fjällräven hotas även av rävskabb samt brist på smågnagare. Fjällräven är ett hunddjur men storleksmässigt mer lik en katt. Den tjocka täta pälsen klarar temperaturer ner mot 40 minusgrader och är därmed en av djurvärldens varmaste. Så här känner du igen en fjällräv: Storleken: Fjällräven är betydligt mindre än rödräven, cirka 45—67 cm lång med en svans på 25—54 cm. Färgen: Det vanligaste varianterna är vit och blå fjällräv. De vita som är absolut vanligast, har kort brun päls och ljus undersida på sommaren och vit päls på vintern, den blåa har blå-grå päls på vintern och brun på sommaren. Den vita förekommer mest i fjällen och den blåa mest vid kusten. Färgen är ärftlig och är troligtvis anpassad efter vad som fungerar bäst som kamouflage. Det finns även en tredje, väldigt ovanlig, variant som är sandfärgad. Denna färg beror på en mutation som finns hos både vita och blåa fjällrävar. Lyorna: Fjällrävarna lämnar matrester och spillning runt ingångarna till sina lyor, detta gör så att lyorna efter ett tag blir täckta av frodig vegetation som bryter av mot det mer karga landskapet runt omkring.